Monday, April 11, 2016
Hejsan!
Jag hade alltid en tanke på att någon gång skriva ett "slutet gott, allting gott" inlägg för att eventuella följare av bloggen skulle få reda på vad som hände sedan. Som säkert så många andra har jag alltid blivit lite irriterad och fundersam på vad som hände sedan när någon blogg jag följde slutade uppdateras.
Nåväl, fyra år senare kommer här ett sista inlägg tillägnat er som funderade..
Jag var i USA i två år, samma underbara stad med samma fantastiska familj. Det andra året skulle jag säga var det bästa, jag lärde känna en hel del folk (infödingar, yay!) och det kändes verkligen som att jag hade mitt liv där och att DC var min stad.
All good things must come to an end som amerikanerna säger, och visst är det så. Min tid i USA gick mot sitt slut, jag hade funderingar på att läsa lite i Washington men insåg att det varken var lönsamt eller riktigt vad jag ville. Kursen styrdes mot Sverige och studier i en ny stad, efter att ha befunnit mig i politikens och maktens centrum och umgåtts med en del inom branchen var mitt huvudämne givet, statsvetenskap. Självklart fanns planen att jobba internationellt på någon NGO och lösa världsfreden. Lustigt nog förändras planer och en högre makt spelar oss då och då ett spratt. I min plan fanns att göra en Washington Semester på American University i utkanten av DC under min fria termin, istället sökte jag praktik på en myndighet och fick platsen. Praktiken blev verkligen en ingång till arbetslivet, jag erbjöds sommarjobb under tre månader och gick sedan direkt vidare till en tillsvidareanställning. Jag har sedan min flytt tillbaka till Sverige varit tillbaka och hälsat på flera gånger, i sommar är det dags igen, nu i sällskap med min sambo.
Tack för mig,
Cornelia
Monday, June 27, 2011
Att packa, eller vara packad?
Jag försöker packa, har en del att göra idag så jag önskar att jag kunde vara effektiv och få det avklarat- not happening! Satte på min pepp-playlist på spotify som jag hoppas ska få mig klar. Jag avskyr att packa, det är alltid en del saker man inte kan lägga ner förrän samma dag man åker ändå och jag skulle helst vilja vara klar med väskan och imorgon bara kunna ta mitt pick och pack och åka till flygplatsen!
Förstår inte varför detta är så krångligt, jag ade ju inga som helst problem med att få ner allt när jag åkte hit, och jag har bara med mig ett par saker till nu när jag åker tillbaka...
Nåväl, ser ändå fram emot att komma tillbaka till staterna!
Ha det så bra,
Cornelia
Förstår inte varför detta är så krångligt, jag ade ju inga som helst problem med att få ner allt när jag åkte hit, och jag har bara med mig ett par saker till nu när jag åker tillbaka...
Nåväl, ser ändå fram emot att komma tillbaka till staterna!
Ha det så bra,
Cornelia
Sunday, June 26, 2011
Förlängning
Som för de flesta bloggare går skrivandet upp och ner, för mig har det varit en hel del ner för min del och det av olika anledningar. Just nu befinner jag mig i Sverige där jag varit nu i två veckor och åker hem igen på tisdag. Man skulle ju kunna tänka sig att det skulle vara svårt att åka tillbaka hem nu när jag fått vara här igen, eller att det skulle kännas som att jag kommit in i livet här igen och att livet i USA plötsligt blivit främmande. Så är det inte, trots att jag försökt fylla dagarna med att träffa mina kära damer så mycket som möjligt så har det ändå blivit lite långtråkigt..
Folk har annat för sig, deras vardag rullar på medan detta är semester för mig. Jag har inget jobb, inga åtaganden vilket gör det ganska långtråkigt efter ett tag. Jag har haft det kul med mina tjejer, men jag är redo för att återvända till mina kära barn, mitt liv och jobb där borta!
Jag och min kära värdmor pratade för några veckor sedan om förlängning, brevet från Au Pair in America hade inte dykt upp men vi visste ju båda att det inom en snar framtid var dags att bestämma sig. Redan då kände jag "What?!! Redan??". Jag hade alltid tänkt att när det var dags så kände man på sig om man var färdig med au pair livet eller om det kände som att man inte var klar. Som att det, som en uppenbarelse, skulle vara självklart vilket val man skulle göra.
Jag har inte fått någon uppenbarelse, men jag har nu insett att jag inte tror att det behövs... Vad behövs egentligen för att man ska veta säkert? Just nu känns det jätte simpelt, jag har det jätte bra, jag älskar mina barn, min familj är fantastisk, området är super och mina vänner är så underbara! Jag har nu så smått börjat sprida ut att jag nog kanske inte kommer hem till vintern då jag varit borta i ett år, utan att det nog mycket väl kan hända att jag stannar ett tag till...
Jag vet att en del av de au pair bloggar jag läser berättar ibland om dagar som gjort dem helt slutkörda och att barnen haft en dålig dag vilket kan göra au pair livet tufft ibland, jag har varit välsignad från detta. G är inte alltid en ängel, men jag vet inte att han någonsin har varit på dåligt humör en hel dag. Förvisso får vi en paus från varandra mitt på dagen då han sover middag vilket jag tror underlättar en hel del, men ändå, han är ett otroligt lätt och harmoniskt barn vilket gör mitt arbete så mycket lättare!
Sen tror jag att vi är en bra matchning, när han är olydig finns det klara regler om vad som gäller och det vet han, när han är som barn är mest finns det ingen anledning att säga till eller att använda en otrevlig eller krängd ton mot honom.
Snart återvänder jag :D
Ha det så bra,
Cornelia
Folk har annat för sig, deras vardag rullar på medan detta är semester för mig. Jag har inget jobb, inga åtaganden vilket gör det ganska långtråkigt efter ett tag. Jag har haft det kul med mina tjejer, men jag är redo för att återvända till mina kära barn, mitt liv och jobb där borta!
Jag och min kära värdmor pratade för några veckor sedan om förlängning, brevet från Au Pair in America hade inte dykt upp men vi visste ju båda att det inom en snar framtid var dags att bestämma sig. Redan då kände jag "What?!! Redan??". Jag hade alltid tänkt att när det var dags så kände man på sig om man var färdig med au pair livet eller om det kände som att man inte var klar. Som att det, som en uppenbarelse, skulle vara självklart vilket val man skulle göra.
Jag har inte fått någon uppenbarelse, men jag har nu insett att jag inte tror att det behövs... Vad behövs egentligen för att man ska veta säkert? Just nu känns det jätte simpelt, jag har det jätte bra, jag älskar mina barn, min familj är fantastisk, området är super och mina vänner är så underbara! Jag har nu så smått börjat sprida ut att jag nog kanske inte kommer hem till vintern då jag varit borta i ett år, utan att det nog mycket väl kan hända att jag stannar ett tag till...
Jag vet att en del av de au pair bloggar jag läser berättar ibland om dagar som gjort dem helt slutkörda och att barnen haft en dålig dag vilket kan göra au pair livet tufft ibland, jag har varit välsignad från detta. G är inte alltid en ängel, men jag vet inte att han någonsin har varit på dåligt humör en hel dag. Förvisso får vi en paus från varandra mitt på dagen då han sover middag vilket jag tror underlättar en hel del, men ändå, han är ett otroligt lätt och harmoniskt barn vilket gör mitt arbete så mycket lättare!
Sen tror jag att vi är en bra matchning, när han är olydig finns det klara regler om vad som gäller och det vet han, när han är som barn är mest finns det ingen anledning att säga till eller att använda en otrevlig eller krängd ton mot honom.
Snart återvänder jag :D
Ha det så bra,
Cornelia
Saturday, June 11, 2011
Entertainment
Flygplatser är ett av mina favoritställen att befinna sig på, det finns människor från alla ställen, samhällsklasser och som ska till alla möjliga platser och göra God knows what. När jag skulle checkade in stod det till exempel en man med två enorma väskor och en CYKEL på sin bagagevagn. Blev helt klart full i skratt, vem tar med sig en jädra cykel när man ska på semester liksom??!! När jag skulle igenom säkerhetskontrollen var det en som jobbade där som höll låda. Han rabblade hur mycket som helst och var skitrolig. Typ "id doesn't matter if it's Paul Mitchell schampo or Johnson and Johnson, if it doesn't fit the restictions please throw it away" och under hela tiden jag stod där malde han p med allt möjligt, samma sak om att skor skulle av, klockor skulle av och det spelade ingen roll om det var Rolex eller Kenth Cole.
Förresten sitter det någon i min närhet som luktar sprit, typ alkoholist stank liksom!! Åker ju förvisso till Danmark så man vet ju aldrig med dem, gamlingarna bakom mig kanske skulle lugna nerverna med en flaska Jack Daniels?!!
Underhållande är amerikanarna helt klart! Vi får se om jag verkligen klarar två veckor av sur-Sverige :O
Ha det så gott kära ni,
See you later Washington!
Förresten sitter det någon i min närhet som luktar sprit, typ alkoholist stank liksom!! Åker ju förvisso till Danmark så man vet ju aldrig med dem, gamlingarna bakom mig kanske skulle lugna nerverna med en flaska Jack Daniels?!!
Underhållande är amerikanarna helt klart! Vi får se om jag verkligen klarar två veckor av sur-Sverige :O
Ha det så gott kära ni,
See you later Washington!
Friday, June 10, 2011
Wooow, jag bloggar!!!!
Nu var det verkligen ett bra tag sedan jag bloggade, ni som känner mig vet varför och ni som inte känner mig behöver egentligen inte veta. Jag har dessutom så himla mycket för mig här att det blir svårt att hinna med, helt ärlig.
Mina dagar ser med få undantag ut som följer;
06.42 alarmet ringer
Jobb- ca 18
Träffar Josie eller annat folk på kvällen.
Stupar i säng närmre tolv på natten.
Min första helg tillbaka i staterna, memorial weekend umgicks jag med Josie hela helgen, sov där fre-lörd, shoppade lördagen, födelsedagskalas och pool häng under söndagen, DC och värmeslag på måndagen. Förra helgen åkte vi till Kanada och Niagara Fallen, sightseeade oss under lördagen och festade så det stod härliga till under natten och sedan bar det av hem åt igen. It was FUN!!
I helgen blir det tillbaka till Sverige igen, stannar två veckor och sedan tillbaka hem igen, förhoppningsvis med glada besked till familjen och mig själv. Är ju snart inne på min sjunde månad och i åttonde ska man bestämma om man vill förlänga eller inte, jag känner mig långt ifrån färdig här så ska väl bara kolla att det är ok med familjen hemma.
Jag älskar mitt liv här, jag älskar mina underbara barn, familjen och framförallt hur mycket kul jag har jämt, varje dag!! Allt man kan hitta på, alla små grejer som gör så mycket typ att kasta chips och godis in till den andres bil vid ett rödljus.. Mitt liv är verkligen kul här borta, kul på riktigt. Jobbar man i affär och får en jobbig kund kan man inte skälla på dem, mitt barn kan jag skälla på när de gör grejer som inte är okej eller bär sig åt. Dessutom är de båda supergosiga!!
Tvekar ni på att åka som au pair? ÅK! Man kan absolut inte förvänta sig att komma till en så fantastisk familj som jag, men livet här borta blir så mycket vad man gör det till, Make it happend- det gör jag varje dag och därför är det så kul!! Har man bara realistiska förväntningar och rätt inställning så löser det sig.
Här var en uppdatering iaf.
Mina dagar ser med få undantag ut som följer;
06.42 alarmet ringer
Jobb- ca 18
Träffar Josie eller annat folk på kvällen.
Stupar i säng närmre tolv på natten.
Min första helg tillbaka i staterna, memorial weekend umgicks jag med Josie hela helgen, sov där fre-lörd, shoppade lördagen, födelsedagskalas och pool häng under söndagen, DC och värmeslag på måndagen. Förra helgen åkte vi till Kanada och Niagara Fallen, sightseeade oss under lördagen och festade så det stod härliga till under natten och sedan bar det av hem åt igen. It was FUN!!
I helgen blir det tillbaka till Sverige igen, stannar två veckor och sedan tillbaka hem igen, förhoppningsvis med glada besked till familjen och mig själv. Är ju snart inne på min sjunde månad och i åttonde ska man bestämma om man vill förlänga eller inte, jag känner mig långt ifrån färdig här så ska väl bara kolla att det är ok med familjen hemma.
Jag älskar mitt liv här, jag älskar mina underbara barn, familjen och framförallt hur mycket kul jag har jämt, varje dag!! Allt man kan hitta på, alla små grejer som gör så mycket typ att kasta chips och godis in till den andres bil vid ett rödljus.. Mitt liv är verkligen kul här borta, kul på riktigt. Jobbar man i affär och får en jobbig kund kan man inte skälla på dem, mitt barn kan jag skälla på när de gör grejer som inte är okej eller bär sig åt. Dessutom är de båda supergosiga!!
Tvekar ni på att åka som au pair? ÅK! Man kan absolut inte förvänta sig att komma till en så fantastisk familj som jag, men livet här borta blir så mycket vad man gör det till, Make it happend- det gör jag varje dag och därför är det så kul!! Har man bara realistiska förväntningar och rätt inställning så löser det sig.
Här var en uppdatering iaf.
Monday, May 2, 2011
All that we're saying is give peace a chance
Igår informerades jag 22.58 lokal tid, via facebook, om de nyheter som har firats hela natten och dagen här i USA. Osama Bin Laden hade dödats och USA hade hans kropp. Statusuppdateringarna flödade på "Ding dong Osama is dead", "I've never been more proud to be an American" etc. Människor samlades utanför Vita Huset och ropen "USA, USA, USA" har skallat hela natten!
Jag har blandade känslor, jag kommer trots allt ifrån ett land där man inte dödar människor man anser ha gjort fel, vi har ett rättssystem där vi inte försöker straffa människor utan försöker hjälpa dem. Även fast denna människa har orsakat mycket olycka i världen kan jag inte hjälpa att känna avsmak att man firar en människas död. Jag är nog den enda, inklusive Osama him self, som känner så här, men when it all comes down to it så var han ju en vanlig människa han också. Det finns fruktansvärt många människor där ute som också har orsakat människor död och lidande, men vi kan ju inte utrota ondska genom att döda dem. Vi måste lära känna varandra, vi måste inse att den som sitter bredvid en på tunnelbanan, som står i mataffären, som är på andra sidan Jorden, alla är vi människor, ingen är bättre än någon annan för when it all comes down to it så är vi alla människor.
All that we're saying give peace a chance...
Cornelia
Jag har blandade känslor, jag kommer trots allt ifrån ett land där man inte dödar människor man anser ha gjort fel, vi har ett rättssystem där vi inte försöker straffa människor utan försöker hjälpa dem. Även fast denna människa har orsakat mycket olycka i världen kan jag inte hjälpa att känna avsmak att man firar en människas död. Jag är nog den enda, inklusive Osama him self, som känner så här, men when it all comes down to it så var han ju en vanlig människa han också. Det finns fruktansvärt många människor där ute som också har orsakat människor död och lidande, men vi kan ju inte utrota ondska genom att döda dem. Vi måste lära känna varandra, vi måste inse att den som sitter bredvid en på tunnelbanan, som står i mataffären, som är på andra sidan Jorden, alla är vi människor, ingen är bättre än någon annan för when it all comes down to it så är vi alla människor.
All that we're saying give peace a chance...
Cornelia
Wednesday, April 27, 2011
Sandaler
Idag har jag gjort ett av årets inköp! Jag har köpt ett par rejäla riktiga sandaler, och det känns som att jag svävar på moln! Jag var på jakt efter ett par sandaler och så fort jag tog på mig dessa visste jag att de inte skulle få stanna i affären längre än absolut nödvändigt, jag har gått omkring i dem hela dagen och verkligen njutit!! Jag älskar Tevas saker, deras flip flops är helt underbara, och håller i flera säsonger, tror andra har upptäckt detta också för jag har jagat runt efter dem på flera ställen utan framgång, få beställa dem på internet istället..
Nu försöker jag uppdatera och få inget tillbaka, ni bara klagar!! Jo, jag fick en kommentar som uppskattades, tack Sofie :)
Ha det så bra
Cornelia
Nu försöker jag uppdatera och få inget tillbaka, ni bara klagar!! Jo, jag fick en kommentar som uppskattades, tack Sofie :)
Ha det så bra
Cornelia
Subscribe to:
Posts (Atom)