Det blir aldrig som man tänkt sig, många gånger blir det bättre!

Efter att ha varit på gång med au pairandet under hela sommaren och fyllt i ansökan så började jag tvivla, att börja på sitt andra sabbats år efter gymnasiet har gett mig erfarenheten "det blir aldrig som man tänkt sig". Jag lärde mig väl egentligen det redan som utbytesstudent och fick vatten på min kvarn under tiden i Tyskland. Men det jag lärt mig under det gångna året var att ha en reservplan, och att inte berätta för fler än nödvändigt vad planen är, för oftast blir det ändå inte som man tänkte.
Men nu kan jag alltså glatt berätta att jag faktiskt kan föreställa mig var jag befinner mig om tre månader, även fast det ju är väldigt svårt eftersom jag försöker föreställa mig en plats och ett liv jag inte vet något om. Samtidigt är det också svårt att fatta eftersom jag inte ens hann få mitt acceptance pack, hoppas verkligen det kommer i veckan och gärna tätt följt av mitt placement package. Känns så himla bra med familjen och skandinaviska Institutet, säger som alla andra helt klart den bästa organisationen!!
Min höst och mitt år är räddat, jag hade en plan B, men var egentligen inte så sugen på att ta tag i den riktigt än. Tror kanske jag ska ringa SI imorgon och fråga lite om visumet och om det har hänt att någon blivit nekad, tror kanske de är lite misstänksamma eftersom jag har befunnit mig så mycket på amerikansk mark de senaste åren/året.

Ha det så bra

Cornelia