Thursday, August 13, 2009

Ditt livs resa!

Kvart över tio, 17 år snart 18 lämnade du detta landet för att spendera ett läsår i landet i väster, landet man hört och sett så mycket bra och dåligt om. Landet som jag begav mig av till 2006, mitt livs resa som förändrade min värld och hur jag ser på den!

En helt fantastisk upplevelse, en chans du aldrig kommer få igen, Once in a Lifetime, och det kommer bara bli så himla bra!!

Jag saknar dig redan, men vi ses ju snart igen!!

Njut nu, puss på dig elsk =)

Monday, August 10, 2009

Sidospår!

Nu har det börjat hända grejer...
I mitt huvud!

När jag i början av året var hos SYO: n så sa jag att jag var intresserad av att resa och sånt. Några dagar senare damp det ner ett brev från en reseledarutbildning Service & Co. Jag tyckte det lät lite spännande men lade det sedan på is, tills nu! Plötsligt så tror jag att jag faktiskt kan tllåta mig själv att inte ta ett år och sedan börja läsa utan kanske gå utbildningen och se vad som händer.

Jag har läst lite på resdagbokens forum om folk som har gått kursen och det verkar väldigt bra. Dessutom har de jobbgaranti så även om det kostar en del så får jag nog tillbaka det ändå...

Tror jag ska ta och boka snart, borde göra det om något ska hända liksom..

Ciao

Tuesday, August 4, 2009

Goodnight, I hope you travel well

Ibland säger en låt det mesta!

The unknown distance to the great beyond
Stares back at my grieving frame
To cast my shadow by the holy sun
My spirit moans with a sacred pain
And it's quiet now
The universe is standing still

There's nothing I can say
There's nothing we can do now
There's nothing I can say
There's nothing we can do now

And all that stands between the souls release ?
This temporary flesh and bone
We know that it's over now
I feel my faded mind begin to roam

Every time you fall
And every time you try
Every foolish dream
And every compromise
Every word you spoke
And everything you said
Everything you left me, rambles in my head

There's nothing I can say
There's nothing I can do now
There's nothing I can say
There's nothing I can do now

Up above the world so high

And everything you loved
And every time you try
Everybody's watching
Everybody cry

Stay, don't leave me
The stars can wait for your sign
Don't signal now

And there's nothing I can say
There's nothing I can do now
There's nothing I can say
There's nothing we can do now

Goodnight, travel well
Goodnight, travel well

And there's nothing I can say
There's nothing I can do now


Jag längtar tills jag hittar den plats på jorden som har väntat på att jag ska komma och som för alltid kommer vara den plats där jag hör hemma, som kommer vara min plats på jorden! Men just nu är ingenting riktigt som det ska eller borde, lite snett och vint!

Monday, August 3, 2009

I don't need time, I don't know why?!

När jag går till mina panchisar brukar jag säga att jag bara ska kolla med dem att huvudet är upp och fötterna ner och att allt är bra med dem. Men med mig är inget som det ska, hur ska det gå för mig undrar jag?! Allt känns snett och vint, upp och ned och knasigt!

"Well maybe I was mistaken
I heard a rumor that you quit this day and age
Well maybe I was mistaken"

Jag önskar att det gick, att bara bestämma mig för att sluta med det här med tid och rum. Men jag tror tyvärr inte att det går... Det känns bara så förvirrat, allt ihop!
Jag har pengar så att jag kan göra vad jag vill, och jag önskar att jag hittade något jätte häftigt som jag bara var tvungen att göra, men jag har ju inte hittat det. Det hade funkat att hitta någon att skapa ett äventyr med också, jag är öppen för det mesta, men ändå lyckas jag inte.

"And know that it's over now
I feel my fading mind begin to roam"

Vad ska jag ta mig till med livet, vilka vägar kommer jag vandra?
Varför tänkte jag inte lite mer på framtiden tidigare kan man ju fråga sig, men vad hjälper det mig nu liksom?!

Monday, July 27, 2009

Do we never walk alone?

Dagen kommer, och den kommer närmre.. Mycket närmre! Tidigare har det varit ett halvår kvar, sedan några månader, tid som jag fortfarande har haft på schema. Även nu under sommaren har jag haft schema på när jag ska jobba och inte, jag har fyllt mina dagar med att jobba, träffa folk och vila. Det har varit skönt, folk har precis som jag haft saker för sig och min vakna tid har varit fylld med någonting. Men den 15: e augusti är den första dagen i mitt liv då jag kommer stå med tomma händer och inte ha något att göra. Folk kommer börja läsa, fortsätta jobba och ha någonting att göra och någonting att sträva mot men inte jag. Inte för att jag inte vill, utan för att jag inte vet vad jag vill. Jag har en möjlighet att styra mitt liv i precis vilken riktning som helst, jag kan resa var som helst, bli vad som helst och göra vad som helst... Det är problemet!

Jag skulle behöva någon som kanske inte riktigt vet vad den vill, men som vill ut på äventyr, inte en vecka eller två, utan på obestämd tid. Någon som inte är osäker eller känner att den inte vill binda upp sig eller bestämma sig nu. Jag letar efter någon som säger; visst, när åker vi?

Finns du där?

Saturday, July 4, 2009

Ömmande fötter behöver nya skor!

Kanske kommer det gå bättre den här gången, eller inte haha! Den som lever får se antar jag..
Jag ska berätta om mitt jobb tänkte jag, jag jobbar mest dagtid och det är både bra och dåligt, är man inte för trött så kan man alltid göra något på eftermiddagen eller kvällen, och det kan man ju inte om man jobbar kväll. Hur som helst så får vi ett schema när vi börjar, där står det vad som väntar en under dagen, vilka man ska gå till och vad man ska göra där under nästan alla mina pass har jag en rast/lunch på 30 minuter ofta kan det bli lite mer om man blivit klar snabbare eller om en person kanske tackar nej till en promenad eller inköp etc. Många av oldisarna ska man bara se till eller ha "social kontakt" med, så då sitter man bara och pratar lite med dem och det är oftast trevligt. En del är väldigt osociala eller väldigt snurriga och då kan det bli jobbigt att vara kvar där för länge eftersom de ofta ältar något eller berättar samma sak flera gånger. Det blir en hel del hiss-åkande och springande mellan hus, men även fast det inte blir så mycket av att gå och stå på hårda golv som om man varit inne på ett boende så kan jag försäkra er om att fötterna värker efter en dag. Därför måste jag skaffa mig bättre skor, jag vill ha walkingskor eftersom det ofta är en eller två promenader på schemat, jag har också funderat på sandaler, men regnar det så är det ju väldigt opraktiskt eftersom man låter som en anka med blöta fötter i sandaler av gummi! Men i denna värme glömmer man ju lite bort de regniga dagar som den svenska sommaren brukar vara fylld av. Skorna måste också ha bra stöd i hålfoten och jag måste kunna ha mina sulor i, vilken tur att jag har en mami som är fotexpert!! Hon och jag ska lätt ut och shoppa skor till mig!!

Take care homies!

Sunday, June 21, 2009

This one's from the heart!

Well, latley I've been doing alot of thinking! I don't really know why or what it's any good for, but anyways I have! I've been talking about it alot latley too and I've been planning on trying not to be as pathetic as this post probabley will be haha, it isn't working!

There are some people I probabley will never see again, and even though we don't really think about it those people could be dead, because they are not in our lives. well, everybody with a facebook couldn't be, because now, I will admit this, I am checking out people I don't talk to on facebook. I do, because some people I just don't want to let go of, and some part of life I don't want to let go of, but guess that Life just comes in between sometimes and people who you were really close to gets caught on the other side...

And I know it was years ago, but I am still to scarred or something to just write the simple that I probabley should;
I'm sorry even though I never said
I hope you are good even though I never asked
I wish we could still talk and be friends,


But what if I don't get an answer as so many times before? Why do I think it's worth going trough again, as so many times before? Just the fear of actually losing sombody, but then again haven't I?

Monday, June 1, 2009

Tomt!

Det är så tomt här, vet inte vad jag ska göra.
Känslan av att inte veta, av att inte se.
Hur är det egentligen, ja, vem vet de?