En regnig dag!

Idag är det som ni säker förstår av rubriken en regnig dag. Av någon anledning har jag kännt mig lite nedstämd idag och det är ju inte så trevligt. Det kanske är för att en av mina bästa vänner inte längre bor ett kvarter bort utan mer typ ett land bort!

Jag kan inte längre fråga "you and me babe, how about it?" Det är inte bara det att hon är långt borta, jag vet ju att hon snart kommer hem igen liksom, och det är ju inte på andra sidan jorden heller. Jag tror snarare att det är det faktum att vi börjar bli stora, vad händer när jag också har tagit studenten? Då kommer vårat tjejgäng ge sig ut i världen i någon utsträckning och frågan är ju liksom hur det kommer bli sen?

Kanske kommer M. träffa en spanjor och J. träffa en amerikan och plötsligt är vi spridda över planeten. Vi börjar plugga och jobba, bor på olika ställen, har olika framtidsplaner och bildar familj. När har vi då tid at umgås som vi har gjort så mycket?? Det gör mig lite ledsen att tänka på, jag hoppas ju att alla stannar i landet även om jag, självisk som jag är, inte alls är säker på att jag kommer att göra det. Det känns inte så lockande när himlen är helt gråvit och regnet har fallit från i förmiddags till nu och himlen inte har ljusnat alls.

Hade körlektion idag och jag rockar på att parkera!!
Har också försökt förmå mig själv att börja läsa filosofi, men svårigheten ligger inte i själva pluggandet utan i att öppna boken och ta fram penna och papper och börja anteckna!
Lättare sagt än gjort... Jag kan göra alla andra läxor och plugg, men kan inte förmå mig själv att börja med den och det är så dumt!!!!

Ibland vill man bara vara barn igen... allt var så mycket lättare då!

Take care,
C.